Herregud vilket liv det blev på husses nobs Lojsan igår kväll! Man kunde nästan tro att världen höll på att gå under.

Just när jag och min whippetsystrar var som mest upptagna med att krama och pussa husse i vardagsrumssoffan, så kom hon farande, pressade sig emellan – hon kom nästan in under skinnet! – för att få ha sin husses fulla uppmärksamhet. Sen morrade hon lite löjligt, det lät inte speciellt övertygande, men som den artiga och vänliga hundras vi är så lät vi henne hållas och lade oss bredvid husse i stället. Tala om att överreagera...

Fast jag undrar en sak: Vad tycker hon egentligen om att vi whippar får ligga under täcket, ÄVEN hos hennes husse? Fniss...

Fundera på det du lilla morrhoppa! Där är det VÄLDIGT skönt, åtminstone för oss. Husse har lite annan åsikt om det ibland, för vi ligger MYCKET nära. Om han ska bli av med oss får han "hälla" oss ur sängen, och då brukar han ge upp för vi har en fantastisk teknik att hålla oss fast, och vi förstår ingenting...

Vi ses under täcket!